Bockarna Bruse

Egentligen: De tre Bockarna Bruse som skulle gå till sätern och göra sig feta

(Lyssna på Bockarna Bruse! Berättad av Martin Gren. Du behöver dock en real-audio spelare installerad som plugin). Del1, del2. OBS! Martin är ingen utbildad berättare.

Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och bli feta, och alla hette tre hette de Bocken Bruse. På vägen var det en bro över en fors, som de måste över, och under den bron bodde ett otäckt troll med ögon som tenntallrikar ochh näsa så lång som ett räfseskarft.

Först kom den yngsta Bocken Bruse och skulle över bron. Tripp, tripp, trapp, sa det i bron.

"Vem är det som trippar på min bro ?" skrek trollet.

"Åh, det är den minsta bocken Bruse. Jag ska till sätern och bli fet", sa bocken och han var så len i rösten.

"Nu kommer jag och tar dig!" sa trollet.

"Åh, nej, ta inte mej, för jag är så liten, jag. Vänta bara lite, så kommer den mellersta Bocken Bruse. Han är mycket större!"

"Ja, ja" sa trollet.

Om en liten stund kom den mellersta Bocken Bruse och skulle över bron.

Tripp, trapp, tripp, trapp, sa det i bron.

"Vem är det som trampar på min bro?" skrek trollet.

"Åh, det är bara den mellersta Bocken Bruse, som ska till sätern och bli fet", sa bocken.Han var inte så len i rösten, han.

"Nu kommer jag och tar dig!" skrek trollet.

"Åh nej, ta inte mej! Vänta lite, så kommer den stora Bocken Bruse, han är mycket, mycket större!".

"Ja, ja", sa trollet.

Rätt som det var kom den stora Bocken Bruse.

Tripp, trapp, tripp, trapp, tripp, trapp, sa det. Den bocken var så tung att det knakade och brakade i bron.

"Vem är det som klampar på min bro ?" skrek trollet.

"Det är den stora Bocken Bruse", sa bocken. Han var grov i målet.

"Nu kommer jag och tar dig!" skrek trollet.

"Ja, kom du bara! Jag ska nog stångas med dig!" sa bocken. Och så rusade han på trollet och stångade ner det rakt i vattnet. Och tack vare det kunde alla tre gå till sätern. Där blev bockarna så feta, så feta, att de knappast orkade gå hem igen. Och har inte fettet gått av dem, så är de väl feta än.

Och snippp snapp, snut

Så är sagan slut

Asbjörnsen och Moe, Norsk folksaga i översättning av Anders Gren, något bearbetad.

Sätern: fäbod, där man har djuren sommartid.

Askerö förlag, http://www.askero.se/

Sagoberättaren -  Kända sagorOm AskeröBeställJag tyckerMina sagotips